Matilda

Kontaktinformation

Skriven av Super User

Kategori: Matilda

Publicerad 18 Maj 2023

Träffar: 8

Kearney den 28 december 1886

Kära föräldrar och syskon, Guds frid o Mycken tack för det kärkomna bref som jag bekom för en tid
sedan hvari jag ser att ni äger hälsan hvilket gläder mig mycket att höra. Äfven jag Gud vare tack är
begofvad med denna goda gofva. Ni kan väl undra hvarför jag ej har komt i håg eder med nogonting till
jul. Jag har nog tenkt på eder hela tiden men det har ej blifvit af förr än i dag, har jag köpt tio kronor för
att gifva eder. Det är första gongen jag har frågat hur mycket en tiokrona kostar. Det är ju litet med
välment. Det är ett offer från er lilla flicka Tilda. Ni kan gifva min pojke Gottfrid i Engenäs en krona. Jag
skall nog ge honom mer en annan gång då jag får bettre tillfälle. Hälsa honom med en kyss och en krona
från mig. Jag sende eder papa och mama ett julminne och et kort till broder Axel. Jag hvet knapt sjelf hur
dana de voro, jag hade dem insvepta och avsendade samma qvell jag köpte dem. Hoppas att ni har
bekommit det fast det nog kom långt efter jul. Äfven sende jag anna de kort hon bedt mig om och
potretter till mama och Sven. De voro mycket dåliga potretter men får bli bettre en annan gång. Nu vill
jag bedja eder lycka till ett godt nytt år, och jag vill tacka eder så mycket för de lyckönskningar ni bedt
mig, ennu undrar och gissar ni på om jag är gift eller ej. Jag skall nu säga det, jag är inte gift än. Jag har
skjutit upp dermed. Ni skall nog få hveta när det blir, om det någonsin blir af med denna karl. Jag skall väl
venta så syster Anna får se mig flicka än en gång. Jag kan ej säga hvilken månan hon kan vänta billjett,
men jag tycker ju förr dess bettre, så skall jag senda den så fort jag möjligt kan. Anna du skall ej köpa och
sy mycket kläder som går till pengar, utan lag(a) upp paltorna du har och styr så du har en vacker
klädning med dig, varma underkjolar och sådana är nyttigt för dig att hafva med. Matsäck och sådan(t)
blir nog tid att tala, men groft bröd tror jag är det besta att ha med sig, ty till sist blir man så trött af deras
hvetebröd, för de bakar ej så godt bröd på sjön som jag kan baka her. O hvad kan jag annat än önska att
du redan vore här Anna, så roligt vi skall få när du bara väl är framkommen. Jag har en mycket trogen och
kär ven i en flicka Christin Söderlund. Hon är från vestergötland men hon är ju endå ej min syster. Hon är
nu i Gibbon och arbetar. Jag var der i söndags. Der är nu några stycken svenskar. Jag emnar att gå dit och
stanna för att arbeta denna vicka. Jag tror det blir trefligt. Ni minns när jag var där för nära två år sedan,
då kunde jag ej tala Engelska men nu reder jag mig bra med den delen. Christin och jag skall arbeta på
sanna stelle och har tre doller i vickan. Vi kommer att få mycket lindrig(are) arbete. Vi får ej mera arbeta
utom hus, utom att henga ut kläderna när de äro tvettade, ty vattenpompen är i köket och kolhuset är rett
bredvid köket. Jag kan säga mera derom när jag har försökt arbeta der. Det är ett hotell de har

 

(Fortsättningen av brevet saknas.

Gottfrid i Engenäs. Det är Johan Gottfrid Lind född 1883-05-29 på soldattorpet Ängenäs i Vassemåla i
Vimmerby landsförsamling. Föräldrar är soldat Nr 105 Johan Alfrid Gustafsson Lind och hans hustru
Josefina Carlsdotter. Två av dopvittnena är pigan Matilda Andersdotter och drängen Sven August
Carlsson i Gryssebo.

Anna, Sven och Axel är Matilda(Tilda) Josefinas syskon i Sverige.

Avskrift Björn Roström 2019-06-14.
Tillagt om dopvittnen 2023-04-27.)

Kontaktinformation

Skriven av Super User

Kategori: Matilda

Publicerad 17 Maj 2023

Träffar: 11

 

(Matilda Josefina Andersdotter kom 1884 till en plats i Phelps County i Nebraska som heter/hette Axelson. Tveksamheten om namnet består i det att ingen ort eller poststation Axelson verkar existera idag. Senare under åren 1886 och 1887 vistades och arbetade Matilda i Kearney och Gibbon i angränsande Buffalo County. En (förmodligen) svenskättling Oran Milton Nelson har skrivit en kort översikt av Nebraskas svenska settlement med deras affärsmän, kyrkor och föreningar i "Svenskarna i Nebraska" utgiven på svenska i Amerika 1916. Den behandlar antalet svenskar och deras bostättningar för 51 counties. Idag har Nebraska 93 counties, okänt hur många de var 1884. Nebraska är ursprungsbefolkningens namn på floden som rinner genom staten och betyder "grunt vatten". Fransmännen kallade den för Platte vilket namn den fått behålla, medan staten fått behålla namnet Nebraska. Avskrift av O. M. Nelsons redogörelse av Phelps county. Han räknar Holdrege-settlementet i Phelps och Kearney counties med staden Holdrege som centrum till ett av de fem större svenska settlementen i Nebraska. För undvikande av missförstånd ligger staden Kearney inte i countyt Kearney, utan är huvudort i Buffalo county. County Kearneys huvudort heter Minden. Matilda kom således till "svenskbygder" i Amerika.)

 

 

                                                                                       PHELPS  COUNTY.

 

                      Phelps och angränsande counties hysa inom sina gränser Nebraskas största svenska landtkoloni. Densamma sträcker sig från Minden i Kearney county vesterut till Bertrand, ett afstånd af nära 40 mil, och från Plattefloden i norr ända ned uti Harlan county i söder. Centralpunkten är Holdrege, county seat i Phelps county och den förnämsta staden i hela detta område.

                      Phelps countys svenska settlement är icke så gammalt. Själfva countyt organiserades 1873 med ett invånarantal af 110, bland hvilka redan funnos några svenskar. Countystyrelsen var först förlagd i Williamsburg och senare i Phelps Center, där den svenske pionären Ola Hedlunds hus en tid tjänstgjorde som courthus. År 1884 flyttades countystyerelsen til Holdrege.

                      En af de första nybyggarne i det nuvarande Holdreges grannskap var John Johnson, som ägde ett homestead en mil vester om staden. G. O. Lindevall byggde det första huset i Holdrege  --  några gamla hus hade flyttats dit från Phelps Center förut.

                      Svenska nybyggare hade börjat anlända till Phelps county så tidigt som 1876. Under detta år ankom Ola Hedlund, en af de bäst kända pionärena därstädes. Svenskarne fortforo att komma under åren 1877, 1878 och 1879 samt sedan under det tidigare åttiotalet, tills den svenska kolonien utbredt sig öfver nästan hela Phelps, halfva Kearney och en del af Harlan counties. De flesta af dessa svenskar kommo från Illinois och Iowa, några från östra Nebraska. De, som anlände först, togo homestead, men de flesta måste köpa järnvägsland eller lösa ut andra homesteadinnehafvare. Till att börja med var Union Pacific den närmsta järnvägen, och alla förråd och produkter måste forslas från eller till Kearney och Elm Creek vid denna järnväg. Men 1885 kom Burlington banan från Lincoln till Holdrege, och från den tiden uppblomstrade kolonien med stor snabbhet.

                      I politiskt afseende utöfva svenskarne i Phelps county större inflytande än i något annat county i staten. De flesta statsämbetena ha i många år besatts af svenskar, och i statens legislatur representeras Phelps county merendels af någon svensk farmare. Countyts svenska befolkning uppgick år 1910 till  4,270 personer.

 

(Referens från ArkivDigital:

Tryckta skrifter Nebraska, USA (NE) Vol:6 (1916) Bild 17 / sid 31 (AID: v950841.b17.s31)

 

Björn Roström  2023-05-04.)

 

Kontaktinformation

Skriven av Super User

Kategori: Matilda

Publicerad 17 Maj 2023

Träffar: 12

Kontaktinformation

Skriven av Super User

Kategori: Matilda

Publicerad 22 april 2023

Träffar: 14

Axelson den 30, 8 1884

Ömt älskade föräldrar och syskon, Guds nåd!

Hjärtligt tack för edert för mig så kärkomna brev. O! vilken glädje för mig att ni alla äga hälsan,
även jag äger hälsan, Gud ske pris. Nu skall jag tala om för eder att harvestern/skördetiden, slöt vi i början
av augusti månad, nu står all säden i stackar ute i filen/åkern. Vi har självbindare maskin som slår och tar
upp och binder. Konstan har kört den ibland med 3 – 4 hästar, och mäster Carlsson och jag har satt upp i
shock/rökar. Vi har haft 41 ecker(acre) skit(wheat), 6 ecker åts(oats)/havre, ingen råg och jag fick vara
med ute varenda dag, både shock, och när vi skäktade. Och nu slår vi hö, även det med maskin och hästar,
och inte utan än jag får ta min del i det med. Men det är trevligare att få vara ute och arbeta än att vara
inne jämt, när det bara ej blir för hårt. Jag får vara med ute för, ty här är, och en tid har varit, så ont om
legofolk att man knappt kunnat få någon enda, men ändå behöver man ej gno bittida och sent såsom de
mesta i Sveden. Man vet när det är kvällen och det är kl 7 – 8, då skall man äta supper/kvällsmat, och
diska det går snart. Sedan är man fri från den dagens arbete. Om morgnarna vaknar jag sällan förrän kl 1⁄2
6, 6 så lagar jag snart breakfast/frukost åt mitt folk som då är nyss uppstigna, och missus Carlson som är
mycket dålig ligger länge ibland, men ibland kan hon vara så snäll och låta mig sova långt efter sedan hon
är uppstigen. Så gå upp om morgnarna det är ej så svårt, ty sova det får jag göra så mycket jag vill. Solen
går nu upp omkring kl 5 och ned omkring kl 6. Den längsta dagen är omkring 15 timmar, omkring den 24
juni, den kortaste dagen söndagen efter jul är 9 timmar och 16 minuter. Det är 6 timmars åtskillnad i
Sweden och här, så när ni går upp och ser solen lysa om morgnarna har hon en hälsning sänd från mig att
nu vilar Tilda, i sömnens sköte.

Dessa rader skrev jag kvällen den 27 augusti. Var då så trött att jag ej orkade skriva mer, men nu
måndagskvällen den 1 september vill jag skriva det färdigt. Till svar på edert för mig så kärkomna brev,
vilket kom mig tillhanda den 24 augusti, vilket jag på det hjärtligaste vill tacka för. Mamma kommer ihåg
mig, men hon kan ej ändå komma ihåg mig så mycket som jag kommer ihåg henne. Det är ingen enda dag
än jag är hemma hos eder, och samtalar med eder. Ja om det vore verkligt att jag vore hos eder en stund,
vad jag då skulle ha mycket att omtala det icke pennan kan utskriva. Men jag är långt ifrån eder i
verkligheten fast nära i tankarna var stund. Icke tycker att jag skrivit för mycket rart om Amerika, och
Sven du tror ej det är märkvärdigt, men ändå tar jag ej mina ord tillbaka, på ett enda. Och vore det ej
fattigare för någon i Sweden än för eder, då vore det inget fattighus, men tänk så många som där hungra,
då ingen här lider någon nöd. Ledsamt att ni även i år har klen råg. Vår sädesskörd har varit så ovanligt
vacker { bromkanen(kvastmajs), vilken göras kvastar av, är snart färdig att kosta(skörda?),
injenkanen(indiansk) majs är så vacker den hinnes ej plockas för(rä)n vintern, hinnes ej med, förr de
brukade sluta (plocka) den till framåt jul}. Ni säger mor Anstina är ledsen att jag ej kommer ihåg henne i
att hon inte fått min hälsning. Har jag ej på en gång hälsat till alla Grysseboborna och bekanta, hälsa dem
även nu. Tacka alla för hälsningarna jag bekom i ditt brev Anna. Ifall då inte mor Anstina är hemma i
Gryssebo utan i Gata, så hälsa då alla i Gata från mig, eder dotter och syster Tilda.

(Skrivet upp och ned)
Jag tror knappt att Calle är död, då han är väl som alla andra pojkarna här. De kanhända skrifver en gång
om året, knappt det. De kärar ej för sveden mer, framdels då jag får se någon cent, skall jag annonsera i
tidningar efter honom.

Vetet kostar nu 40 cent burslen/bushel
1 burssel är – 6 kappar

Adjö för denna gång, skriv svar snart beder jag eder Matilda

(Inom klamrarna {...} är särskilt bromkanen och injenkanen mycket svåra att förstå vad de betyder.
Med hjälp från SGSC kan konstateras att man odlade kvastmajs, sorghum. Det är denna gröda Matilda
avser med bromkanen.

Enligt SAOB kallades majs förr i tiden för olika namn bl a indiskt korn och indianskt korn. Jag tror att Matilda med injenkanen majs menar i detta fall indiansk majs, dvs den majs som konsumerades av
människor, på engelska Indian corn. Majs kan stå kvar flera månader oskördad på åkern.

Matilda Josefina Andersdotter, född 1868, emigrerade till USA 1884. Matildas syskon:

Anders Peter Andersson, 1857, var 1884 folkskollärare i Simonstorp i Östergötland. En plats som Denbigh Dickson besökte 2018-05-09.

Carl Johan Andersson, 1860, enigrerade 1880. Smeknamn Calle. Från 1882 Carl Johan Palmqvist.
Sven August Andersson, 1862, emigrerade 1888.
Anna Charlotta Andersdotter, 1865, emigrerade 1887.
Matilda Josefina Andersdotter, 1868, emigrerade 1884.
Axel Alfrid Andersson, 1871, emigrerade 1889.

Mor Anstina i Gata. Änkan Anna Stina Petersdotter 1818-12-18 – 1909-07-09. Hade undantag sedan
1872 och bodde i huset som idag heter Gryssebo 151 och som Ingvar Johansson nu bor i. Huset köptes
1886 av hans morföräldrar, (ej släkt med mor Anstina eller köpte huset av henne men undantaget följde
med).

Avskrift Björn Roström 2018-11-29.
Tillagt: kvastmajs och indiansk majs 2022-04-10.)