Gryssebo den 19 maji 1879
Dyra mamsell Tisell !
Nåd frid och barmhärtighet af Gud
och vår Herra Jesum Kristum ! !
På det hjertligaste och tillförbindligaste få vi tacka mamsell för det mycket kära bref vi haft glädjen att
erhålla jemte många herrliga tänkespråk som voro citerade i samma kära bref. Vi få härigenom framföra
vår innerliga tacksamhet för all osparad hjelp och godhet mot Ander(s) Petter som mamsell under hela
tiden bevist honom i alla afseenden. Vi kunna aldrig visa mamsell någon annan erkänsla för all ömhet mot
vår son, än att dagligen anropa Herren Gud om mycken välsignelse öfver mamsell. Han som lofvat att
icke en bägare vatten gifvet i Hans namn skall blifva olönt skall icke lemna Eder olönt utan i rikt mått
vedergälla det mamsell vid alla tillfällen gjort hafver.
Men icke nog dermed vi som stå i så stor tacksamhetsskuld till Eder, bedja att mamsell icke förtröttas att
än vidare understödja vår son med samma moderliga förmaningar och råd; ty han är ännu oföfaren i
mångahanda och är derför i stort behof af mamsells goda förmaningar och råd och vi hoppas att äfven de
skola i sinom tid blifva fruktbärande på hans hjerta, det är åtminstone vår innerligaste önskan om och för
vår son.
Vi se i mamsells bref att tilfälle ej var till någon penningehjelp och vi bedja på det innerligaste om
förlåtelse för denna påhängsenhet, ty i nödens stund tvingas man mången gång till hvad man ej gerna vill,
vår mening var ej att bedja om denna hjelp som gåfva, ty derpå hafva vi förut fått stora och oförskylda
prof af mamsells godhet, utan vår mening var att ifall hjelp kunnat göras oss få den på lån en viss tid mot
full % årligen, men vi drista ej vidare göra anspråk deröfver ty som mamsell alltid ömmat för både oss
och vår son, så äro vi öfvertygade att hade någon möjlighet varit för handen hade nog vi blifvit hulpna,
hvilket i den tryckande nöd som för handen är hade lättat en stor börda, än en gång bedja vi förlåt oss för
vår enträgna begäran, det kan nog synas oförskämt att vara så envis, men som sagt är i nöden tänker man
på många utvägar för att få behofvet afhjelpt – hvilket ännu till en del är lika svårt, men Gud utser väl
någon hjelp när han finner för godt att aflätta bördan, ty han är en nödhjelpare.
Vi få nu afsluta våra rader med de innerligaste välgångsönskningar och varmaste helsningar från oss alla
mamsells trognaste vänner och medsyskon i nåden
A. J. Nilsson Charlotta Andersdr
Joh Ev. 20: 31,
Ap ger. 13: 38,
Rom 5: 1 – 10
( Brevet är skrivet till mamsell/demoiselle Elvira Amalia Tisell i Linköping (1821-1882).
Brevet är skrivet med rätt stavning, vacker handstil och perfekt lutning på olinjerat papper. Sedan är det
vikt så att dess fjärde sida bildar förslutning och lackades med plats för adressen som är till ”Högädle
Mamsell Tisell”. Inget spår av frimärke. Brevet torde ha överlämnats personligen eller lagts i ett
ytterkuvert om det skickats med posten. Ett mycket vackert brev.
Det är svårt att tro att Anders Johan och Christina Charlotta eller någon av deras barn skulle ha
åstadkommit detta brev själva. De torde ha fått hjälp av någon äldre mycket skrivkunnig person. Äldre, på
grund av utformningen av vissa bokstäver särskilt c och s och stavningen av maji. Skrivkunnig, för att det
är välformulerat.
Herra Jesum Kristum. I äldre bibelöversättningar användes objektsformerna Jesum och Kristum.
Exempel: "När de fick se Jesum".
Avskrivet av Björn Roström 2020-01-04.)